Ni får ursäkta min stavning på förra inlägget, specielt rubriken. Skrev lite fort så förlåt! :) hoppas ni har en bra kväll! Kram// Elin

Om jag ska erkänna en sak så är det att jag inte har ett bra självförtroende och är inte särskilt stark. Men vissa säger, åh kom igen va stark. Men det är inte alltid så lätt, alla kan inte va lika modiga som andra. Inte jag iallafall. Jo, hände en sak igår och ah..blev sårad. Men det har hänt så förrut typ men inte på det sättet. Igår blev jag utfryst punkt slut. Inget precis som jag vill snacka om för varje gång jag tänker på det, sväljer jag tårar. Och jag har inget "bra" självförtroende, har aldrig haft det. Har försökt men aldrig lyckats. Vissa därute är så modiga, blabla. Men igår insåg jag att jag är feg och blyg. När personen sa den första meningen blev det som jag blev jätte blyyyyg. Kände paniken stiga, samtidigt som tårarna ville ut. Men jag höll det inom mig men det betyder inte att jag "är" stark för jag vet innerst inne att jag aldrig vart det, och just nu så känns det som om det aldrig kommer förändrats. Jag blev chokad när jag hörde det jag absolut inte ville höra. Men det absolut värsta var att personen slutade samtalet face to face med att säga: är det okej? Jag var såååå feg, men sa ja. Men det var inte okej, ville skrika rakt ut NEEEEJ! Men jag ville inte ta den risken att bråka. Men det som sårar mkt med är att 2 andra bästa vänner stod vid hennes sida, dom brydde sig inte utan stod vid dörren för att dom ville hem till personen. Dom 2 personerna trodde jag var mina vänner, men jag hade fel. Helt fel. Jag trodde dom skulle trampa ner foten o säga, men det här är ju inte schysst så jag stannar hos henne istället. Men istället tittade dom bara på mig och sedan gick alla 3 och lämnade mig ensam. Så behandlar man inte folk men jag var så feg så jag sa inget....men om det händer nått sånt igen så ska jag fan säga ifrån. INGEN ska göra så mot någon. Och sen vet ni vad? Idag var de helt som vanligt, snackade inte så mkt med mig( som vanligt ) och dom tänkte inte ens, juste du...det där igår förlåt. Utan dom var sina vanliga ja. Och det är så hemskt när man inte inser att man faktiskt gjort en annan människa sårad och ledsen. Jag känner mig hopplös och svag, för vet inte vart jag ska få all starkhet från. Jag bara känner mig helt tom...